Tre väldigt sköna poäng!

 

En härlig hemmaseger inför drygt 2700 åskådare som fick se en svängig match med ett BIK som kanske krigade mer än spelade en bra hockey. En tajt defensiv där man i och för sig släppte till en hel del skott, men man höll mestadels fri sikt och VIK:s avslut var inte av yppersta kvalitet.

Precis som jag hoppats i min förhandsartikel kom BIK ut väldigt aggressivt och satte hård press på VIK som fick svårt att freda sig och få ordning på spelet i egen zon. Och efter bara dryga tre minuter så kunde Juliuz Persson forcera in pucken bakom Marcus Dahlbom i VIK-målet. Ett rent viljemål av BIK:s fjärdekedja som jag personligen tycker var ett jättestort utropstecken under kvällen, med Juliuz Persson, Carl Persson och Axel Lindström. Inga fler mål under första perioden, där VIK spelade upp sig och emellanåt snurrade på bra i BIK:s försvarszon, men skotten kom i fel läge eller inte alls. Det ska sägas att BIK kämpade på bra i defensiven och inte heller gav VIK alltför mycket lägen att skjuta från. Allt som oftast stod eller låg en BIK:are i skottlinjen.

Andra perioden började som den första med BIK-dominans, men så fick man ett par olyckliga utvisningar (helt korrekta) och Västerås fick chansen att spela fem mot tre i 1:34. Men återigen – räknade jag rätt hade de bara två avslut på mål mot ett BIK som krigade heroiskt och en omutlig Andrew Engelage. Och i BIK:s första anfall när man blivit fulltaligt så var det återigen fjärdelinan som levererade, denna gången med avslut av Axel Lindström. En jobspost också när BIK:s Viktor Lang fick utgå strax efter målet med smärtor i ett ben – en gammal skada som gjorde sig påmind.Det ska också sägas att BIK hade ett 3-0 mål inne men det dömdes bort på grund av spelare i målgården. Tveksamt tycker jag. Ja, BIK hade en spelare i målgården. Men domaren lät spelet fortsätta tills pucken hamnade i mål, minst 3-4 sekunder. Det kan vara korrekt att döma bort det, men varför inte blåsa direkt?

Tredje perioden inleddes med att VIK forcerade nästan desperat i sin jakt på mål. Och det tog bara en dryg minut in i perioden innan pucken satt bakom Andrew Engelage. Ett lite tveksamt ingripande där faktiskt, där en inte allt för hård puck letade sig in vid närmaste stolpen. Men också en situation där BIK inte la ner jobbet defensivt utan hamnade i numerärt underläge i egen zon vilket öppnade för målchansen. Därefter tycker jag BIK lyfte sig, och det var väl mest Niklas Lihagen, understödd av Markus Persson, som förmådde skapa något framåt för VIK. Men inte heller BIK var supervassa framåt även om man blixtrade till ibland, bl.a. hade Alex Lavoie en jättechans, men avslutet – en backhand med ryggen mot ett nästan öppet mål – smet alldeles utanför stolpen. Så det var lite svettigt på läktaren… Men med fyra minuter kvar drog Markus Persson på sig en onödig utvisning i mittzon, och i det efterföljande PP kunde Victor Ejdsell dunka in 3-1. Men det var inte slut med det. Mindre än en minut senare drog Juliuz Persson på sig en lika onödig utvisning genom att skicka pucken över sargen när han skulle rensa, och i det efterföljande PP, när VIK spelade 6 mot 4, kunde Markus Persson revanschera sig med en mäktigt slagskott. 3-2 och nervöst på slutet, men tur och nerver var inte på VIK:s sida utan BIK kunde avgöra med 4-2 genom Mikael Eriksson i tom kasse.

Sammanfattningsvis en hyfsad match, disciplinerat i försvaret och snabba omställningar. Fortfarande sitter inte spelet framåt till 100%, och det finns definitivt mer att ta av för i alla fall första- och andraformationerna.  Vill förutom den redan nämnda fjärdekedjan plussa för Victor Ejdsell som är ruskigt stark, och använder kroppen föredömligt. Och Jonas ”Sill” Karlsson ska vi inte glömma, oj så nyttig i det tysta, alltid på rätt plats. Rasmus Bengtsson bör också nämnas lite extra, men egentligen var alla klart godkända.

VIK?  Stundtals bra, men för svaga i egen zon, ofta långsamma uppspel mot ett samlat BIK,och en målvakt som inte imponerade. Men så klart sitter det i skallen att man inte lyckats vinna en enda match än under säsongen. Det såg väldigt spänt och nervöst ut hos en del.

Övrigt att notera är att ismaskinen måste vara Sveriges långsammaste – man får nog öka kylan lite eller trimma den till lite högre fart, för det var knappt isen hann frysa till. Men visst, det var en varm kväll…
Jag kommer knappast att hinna skriva något inför matchen mot Pantern, men jag tror absolut att BIK kan åka ner med goda chanser till tre nya poäng. Sedan hoppas jag hinna skriva lite inför nästa hemmamatch.

Tack för att ni läst!