Jag prenumererar på ett nyhetsbrev på jobbet – ett helt opolitiskt – som ofta kommer med tips hur man övertygar en motpart att byta ståndpunkt. Eller i alla fall acceptera och förstå ens egen. Något jag ibland har att hantera i min yrkesroll. Kanske funkar det här för dig? Jag menar, det är valtider… Mycket kort och kärnfullt försöker jag hålla det. Och alla mina vänner vet ju varför det här inlägget läggs ut och vilka väljare jag hoppas vi/ni gemensamt kan påverka, även om vår motpart i det fallet naturligtvis också är läskunniga.
”Hur kan hen tycka så?!”
I en ideal värld skulle personer som ställs inför nya fakta efter att ha fattat ett beslut först utvärdera och sedan justera sitt beslut utifrån den nya informationen. Men det händer tyvärr ganska sällan, framförallt om det första beslutet är fattat utifrån ett känslomässigt perspektiv (Kärlek, hat, rädsla t.ex.). Istället sker motsatsen, och det är vetenskapligt bevisat.
- Om vi presenteras för en väldigt negativ information om en företeelse (som t.ex. SD:s rötter i naziströrelsen) så kommer vi att mötas av ännu hårdare motstånd. Det här kallas backfire-effekt och har grundligt testats på t.ex. vaccinationsmotståndare i USA. Ingen som tänker rösta på SD vill ju erkänna ens för sig själva att de faktiskt röstar på ett nazistparti som vill avskaffa fria val, eller hur? Lika lite som en vaccinationsmotståndare vill erkänna att man faktiskt riskerar sitt barns liv.
När du lägger fram fakta som klart bevisar att någon har fel, gör det personen mer övertygad om att hen har rätt. Forskningen visar att när vi faktiskt känner att vi blir överbevisade, aktiveras samma smärtcentrum och samma stressreaktioner som om vi blivit fysiskt skadade.
Det betyder att när du ”klipper till” med tunga, bra argument för din sak och har massor av fakta att stödja det med – då reagerar din motståndares kropp (hjärnan är nästan inte inblandad) på en upplevd attack! Hens reptilhjärna slår till med en stressreaktion! Ska jag slåss eller fly?
Och det i sin tur innebär att man börjar ”hitta på” argument, misstänkliggöra fakta hur säkra de än är och vad du än säger. Fake news, köpt forskning, falsk forskning. Alternativt går man bara därifrån och lämnar diskussionen. Då har du i båda fallen förlorat efter ditt första argument! Och det innebär inte att man faktiskt inte tror på sanningshalten i det du säger! Man vet förmodligen undermedvetet vad som är rätt eller fel, vad som är sannolikt. Men man slåss eller flyr!
Möt istället människan
Fråga istället sakligt varför din motståndare tycker som den gör. Visa empati, sätt dig in i människans situation. Var medmänsklig! Alla är sig själv nära/närmast och det FINNS ALLTID en bakomliggande anledning till en persons ståndpunkt. Kanske en som ligger djupare än motståndaren själv först vill inse eller medge. Några konkreta tips som är kopplade till detta är:
- Aldrig personangrepp, ”dumförklara” inte oavsett vad motståndaren säger och hur dumt och ologiskt du tycker det låter! För hen kan det vara sanningen!
- Spela inte ut ditt starkaste kort direkt, då kan du hamna i samma läge som ovan att du helt blockerar motståndaren. Lyssna, var medkännande, inse att den du talar med har en orsak att tycka som den gör. Ställ frågor! ”Vad tycker du är fel med… Hur skulle du vilja göra med…. Hur menar du att…”
- Lyssna på motståndarens argument och avgör sedan om du ska använda fakta eller känslomässiga argument för att övertyga den du talar med. Fundera också över DINA argument – är de till för att övertyga dig eller personen du pratar med?
Sammanfattningsvis: Våga lyssna och försöka förstå varför din motståndare tänker som den gör, och inse att det alltid finns en orsak till varför hen tycker som hen gör. Ställ frågor och låt (förhoppningsvis) din motståndare dra nya slutsatser själv. Argumentera sedan så försiktigt som möjligt – ”men jag håller inte riktigt med dig nu, jag tycker/tror det är så här. Vad tror du om det?” eller ännu effektivare ”visst har du rätt i en del du säger, jag kan förstå hur du resonerar. Jag tänker så här att…”
Förhoppningsvis får du en person att i alla fall tänka en gång till, kanske lär DU dig något nytt. Kanske din motståndare har lärt sig samma teknik eller i alla fall öppnar upp för ett samtal – då kan det ju bli väldigt intressant för alla parter. I grunden är det här skåpmat som varenda något så när duktig politiker, säljare, kundvårdare mm kan utan och innan. Klassisk retorik, men värt att påminna om.
Lycka till i valarbetet!
Lämna ett svar