Tänkte bara lufta mina tankar runt avsättandet av Karin Björkman, så här från ett utanförperspektiv. Först och främst så verkar det i vissa kretsar råda den uppfattningen att rollen som kommundirektör är en politisk roll Det är det inte! Kommundirektören är en anställd person, en ”VD” som har ett anställningsförhållande med en relativt otryggt ställning. Man kan ju som har framgått nu avsättas och entledigas väldigt snabbt. Därför ser jag inte det som märkligt att det funnits ett avtal om ett avgångsvederlag i den händelse kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) skulle välja att avsluta anställningen i förtid. Sedan kan man alltid diskutera storleken, men i just det aktuella fallet så är den givetvis kopplad till tidigare anställning inom kommunen samt till Karins ålder och hennes tänkta möjligheter att få ett likvärdigt jobb.
Sedan är det märkligt att (V) och (S) som majoritet i KSAU väljer att lägga ned sina röster och därmed låta (M) och (C) med sina två röster vinna med 2-0. Jag kan dock förstå en del av resonemanget – om det nya styrets politik inte fungerar som tänkt, så ska man inte kunna skylla detta på att man inte fick byta ut en kommundirektör som säkert i det läget skulle få bära en del av skulden.
Men var kommer pengarna ifrån, kan vän av ordning fråga sig? KS har ju i den nya budgeten tagit bort sin egen extrapott, så det innebär att de här pengarna måste tas av ordinarie budgeterade personalkostnader. Och det handlar ju inte om de tre miljoner som tidningarna skriver om, utan betydligt mera. Det ska ju även framöver så klart göras pensionsavsättningar och betalas arbetsgivaravgifter med mera, så den totala kostnaden blir avsevärt större. Så här bäddar man ju för ett rejält underskott under de kommande tre åren. Givetvis kan man revidera budgeten framöver för att dölja underskottet, men någonstans ska ju pengarna tas?
Jag vill också påstå att Tony Ring är rejält ute och cyklar i media när han påstår att det är ”normalt” att man byter ut kommundirektören när en kommun får ny politisk majoritet. Jag kan definitivt säga att det hör till ovanligheterna att så sker, och det brukar i de fallen röra sig om att det finns tveksamheter i tidigare agerande som kanske skulle motiverat ett byte oavsett politisk majoritet. I fallet i Karlskoga kan jag dock med stor säkerhet påstå att det inte finns några lik i garderoben – då hade det inte varit tal om avgångsvederlag i den storleksordningen om man haft sånt på fötterna.
Det var lite av mina funderingar runt detta. Vill bara avsluta med en liten hälsning till alliansen i Karlskoga att det inte bara handlar om att springa fort eller köra fort – man måste veta vart man ska och hålla ordning på regelverken, annars riskerar man att hamna utanför banan. Och det kommer vi skattebetalare att få betala dyrt i så fall…
Tack för att ni tagit er tid!
Lämna ett svar