Visst var det så! Ett BIK som krigade om varenda puck över hela banan, som var tydliga i presspelet, som nöp till med kroppen när tillfälle gavs och som tog skott! Tänk så mycket det mentala gör för ett lag! Fortsätter man såhär så kan man sänka vilket lag som helst i serien . det är ju faktiskt ettan och tvåan man krigat ned nu, och så väntar trean Leksand på lördag. Och kanske inte bara det mentala – det var en betydligt aktivare coachning i båset, betydligt mer istid för vissa spelare som spelade både PP och BP, inte som tidigare att man hade tydliga roller att spela endera PP eller BP. Bra eller dåligt i längden vet jag inte, men nu lade tränarna ett stort ansvar på vissa axlar, och det fungerade uppenbarligen alldeles utmärkt.
Jobsposter igen dock när tre spelare fick kliva av skadade. Jacob Lundegård i första, där såg jag faktiskt inte vad som hände. Oliver Eklind och Axel Lindström i tredje, båda efter att ha fått fulsmällar i huvudtrakten. Framförallt Eklind var helt borta och ostadig när han kom upp, och där kan vi nog räkna med en längre frånvaro. Lindström verkade spontant ha klarat sig bättre, men en armbåge i ansiktet är inte att leka med.
Jag måste säga att IKO var ett av de fulast spelande lagen jag sett i hallen på länge. Frustration? Kanske. Synd att domare Wolmer Edqvist inte hade ögon i nacken, för det var fruktansvärt många gånger som det delades ut fulsmällar bakom hans rygg långt ifrån där spelet befann sig. Och hela tiden gnäll på domaren, varenda avblåsning. Trodde faktiskt inte att Björn Hellqvist som coach stod bakom sånt agerande, men uppenbart, eftersom han stod med armarna i kors hela matchen. Han fick väl till och med själv en tillsägelse att knipa ihop, vilket iofs flera IKO-spelare fick, men ibland kanske en utvisning ska tas till när det sätts i system att fördröja spelet med gnäll på domaren.
Nå, seger med 5-3 med mersmak, 7-2 kanske hade varit mer rättvisande sett till spel och chanser, vi bjöd ju faktiskt IKO på ett mål samtidigt som vi brände ett flertal givna målchanser, bl.a. helt öppet mål vid ett tillfälle. En mycket stark laginsats, men helt rättvisande utsågs Patrik Parkkonen till bäste hemmaspelare. Jag har gillat honom hela säsongen, men med det ”nya” BIK idag blommade han verkligen ut med ett skickligt spel. Och sett till kollektivet så slet som sagt var alla,och de flesta uppspel satt på bladet där de ska sitta. Förändringen är enorm, och det kan helt enkelt inte handla om annat än en förändring i tänkesätt hos spelarna.
Jag ser verkligen fram emot lördagsmatchen mot Leksand, även om jag kanske inte har möjlighet att ta mig till hallen, det är lite osäkert. Riskmoment inför den matchen är såklart att vi fick tre nya skador, och att vi inte vet hur länge vi får behålla Filip Ahl som ju kommit in som en frisk fläkt. Men nog ska vi kunna skaka om även serietrean, så känns det i alla fall!
Vi ses (förhoppningsvis) i hallen på lördag och krigar för tre nya poäng!
Tack för att ni läst!
Lämna ett svar